Vilka nerver innerverar tungan

Bål

Ryggens innervation

Nerverna mellan hjärna och kroppen går via ryggmärgen. På sin väg avges nervtrådar som tillsammans bildar nerver. Dessa är av två kategorier, sensoriska och motoriska.

  • De sensoriska förmedlar impulser från kroppen till hjärnan. Det kan gälla känsel, smärta, tryck, beröring och temperatur mm.
  • De motoriska trådarna styr våra muskler och kopplar på och av de olika motoriska enheterna i muskelvävnaden.
  • De inåtledande nervtrådarna når ryggmärgens bakre horn och där kopplas det om till olika ledningsbanor som för impulserna vidare upp mot hjärnan.
  • De utåtgående nervtrådarna lämnar ryggmärgen via framhornet, går därefter ut genom foramen intervertebrale.

Därefter delar de sig i en gren som går dorsalt- rami dorsali nervi spinale och en gren som går anteriort bildande olika sk. plexus eller flätor.

I dessa flätor blandas nervtrådar från olika nivåer eller segment och bildar perifera nerver som sedan går ut i kroppen. I dessa nerver blandas många olika trådar och varje nerv kan bestå av tals olika nervtrådar.

Sensoriska och motoriska trådar kan även blandas varför nerver kan vara av tre olika typer: rent motorisk, rent sensorisk eller blandad

Tung- och svalgnerv

Tung- och svalgnerven (latin: nervus glossopharyngeus) är den nionde kranialnerven (kranialnerv IX).

Tung- och svalgnerven innehåller både sensoriska nervfibrer (från solitärkärnan och trillingnervens spinala kärna) och motoriska nervfibrer (från tung- och svalgnervens parasympatiska kärna samt ambiguuskärnan).

Tung- och svalgnerven är viktig inom både det autonoma och somatiska nervsystemet. Det autonoma nervsystemet kan delas in i visceralafferens (inälvssensorik) och visceralefferens (inälvsmotorik, här parasympatiskt). Tung- och svalgnerven innerverar endast sensoriskt inom det somatiska nervsystemet (somatoafferens). Utöver detta innehåller tung- och svalgnerven även så kallade brankialefferenta nervtrådar vilka innerverar skelettmuskulatur som embryologiskt urspringer från gälbågarna i gälapparaten.

I tabellen nedan sammanfattas tung- och svalgnervens innervationer utifrån dess fyra typer av nervtrådar:

En kliniskt viktig faktum är att då tung- och svalgnerven innerverar mellansvalget och gommens tonsiller sensoriskt är denna nerv viktig för svalgreflexen.[1]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Drake, Richard L. ().&
  2. vilka nerver innerverar tungan

    3. Tunga

    Denna artikel handlar om muskeln tunga, till fisken tillsammans med samma namn, se sjötunga.
    För andra betydelser, se Tunga (olika betydelser).

    Tungan, latinlingua, existerar ett många rörligt slemhinnetäckt, muskulärtorgan[1] inom munhålan. Tungans huvudsakliga funktioner är för att kontrollera flödet av att ge liv till matstrupen, att framkalla talljud samt fungera vilket smaksinnets centrum. Smärta inom tungan kallas glossodyni samt infekterad tunga glossit.

    Funktion

    [redigera | redigera wikitext]

    Ytan vid tungan existerar täckt från en slemhinna. I slemhinnan finns smaklökarna som fullfölja att människor känner smaken av beskt, surt, sött, salt samt umami. Tungans rörelsenerv, kranialnervennervus hypoglossus, styr tungans rörelser. Tungan hjälper till för att flytta födan mellan tänderna när man tuggar, samt pressar födan bakåt mot svalget. Utan tungan skulle man ej kunna prata på identisk sätt, alternativt göra speciella ljud.

    Under tungan sitter en från spottkörtlarna, glandula sublingualis.

    Muskulatur

    [redigera | redigera wikitext]

    Tungan består av åtta muskler, vilka samverkar till att utföra tungan många rörlig. Tungans muskler existerar även dem muskler oss har maximalt kontroll ovan. De existerar också dem enda muskler