Färsk pastöriserad mjölk

Pastörisering

Pastörisering, efter Louis Pasteur, är uppvärmning av livsmedel till en viss temperatur under viss tid för att ta död på bakterier och mikroorganismer och för att ge livsmedlet en längre hållbarhet.

Pastörisering kan ske vid olika temperaturer beroende på vilken mikrobiellt avdödande effekt man vill ha. Temperaturens hålltid är viktig för att uppnå önskad avdödande effekt; kortare tid kräver högre temperatur och vice versa. Både temperatur och tid behöver anpassas efter livsmedlet ifråga för att begränsa förstörelse av näringsämnen och vitaminer utan att för den skull riskera överlevande skadliga mikroorganismer.

Sedan år stadgas i författning att mjölk som säljs i Sverige, med vissa undantag, skall pastöriseras[1]. Detta var först för att begränsa spridningen av bovin tuberkulos (Mycobacterium bovis) som sprids framför allt via livsmedel som mjölk till både djur och människor. I dag skall inte tuberkulos förekomma bland svenska djurbesättningar och pastöriseringen görs för att eliminera andra skadliga och värmekänsliga mikroorganismer, som Salmonella, Listeria och EHEC.

Mejeriprodukter

[redigera | redigera wikitext]

Lågpastörisering

[redigera

Hur mjölk blir ost

Att utföra ost existerar en uråldrig metod till att ta tillvara samt bevara mejeriprodukt. Det går åt cirka tio liter mjölk mot ett kilo ost. Tillverkningen av mejeriprodukt har utvecklats och förbättrats under historien, men grundprinciperna har varit desamma inom tusentals tid. Så denna plats gör man:

Steg 1: Pastörisering

Vid pastöriseringen värms mjölken upp till °C i cirka 15 sekunder, sedan kyls den snabbt ned. Processen dödar dem bakterier samt mikroorganismer – både onda och goda (nyttiga) – som förmå finnas inom mjölken.

De svenska hårdostarna Herrgård, Gréve och kyrkoherde är tillverkade av pastöriserad mjölk.

Steg 2: Syrning

Syrningen innebär att enstaka unik bakterieblandning av mjölksyrabakterier tillsätts mot den pastöriserade mjölken. beneath syrningsprocessen hålls ystmjölkens temperatur på ungefär 30 °C för för att skapa korrekt förutsättningar till mognadsprocessen.

Bakteriekulturen liknar den likt används mot filmjölk, dock den anpassas för för att ge dem olika ostarna sin unika karaktär.

Syrningskulturens bakterier omvandlar mjölkens laktos, mjölksocker, till mjölksyra. Bakterierna förökar sig således länge detta finns laktos kvar.

Steg 3: Koagulering

Nästa ingrediens i tillverkningen är löpe som fullfölja att yst

  • färsk pastöriserad mjölk

    • Vad gör man när man pastöriserar?

    Pastörisering innebär att man värmer upp livsmedel till en viss temperatur under en kort stund och sedan snabbt kyler ner dem igen. På så sätt tar man kål på bakterier som kan orsaka sjukdomar. Även andra bakterier stryker med och det gör att maten eller drycken man pastöriserat får längre hållbarhet.

    Vad sker vid pastörisering av mjölk?

    blev det lag på att mjölk skulle pastöriseras i Sverige. Pastörisering är en värmebehandling som dödar sjukdomsalstrande bakterier och virus, och dessutom minskar antalet produktförstörande bakterier. Det finns fyra typer av pastörisering: Lågpastörisering sker mellan °C under 15 sekunder.

    Vad är pastöriserad grädde?

    Den innebär att mjölken hettas upp till minst +72 ºC i 15 sekunder. Motsvarande effekt får man vid +63 ºC i 30 minuter. Produkter med hög fetthalt, till exempel grädde, kräver en hårdare värmebehandling för att uppnå önskad avdödning.

    Vad är pastöriserad juice?

    Det främsta skälet till att juice, nektar och icke-kolsyrade drycker värmebehandlas är för att göra dem säkra för konsumtion och förlänga deras hållbarhetstid. Pastörisering dödar mikroorganismer som kan bild