Invasiv växt rosa blommor
Av Elina Blom WestergrenPublicerad 17 jun kommentarer
Här listar vi de invasiva växter som du bör hålla utkik efter i trädgården, undvika att plantera och heller inte får dumpa som avfall på tippen. Vi går också igenom hur du bekämpar var och en av dem på bästa sätt.
Vresros, japansk humle och gul skunkkalla.
Vad är en invasiv växt?
En invasiv växt är en växtart som har spridit sig utanför sitt ursprungliga habitat och orsakar skada på den nya miljön, ekonomin eller biologiska mångfalden. Växten sprider sig snabbt och konkurrerar ut inhemska arter genom att dominera resurser som ljus, näring och vatten.
När de tränger undan inhemska växtarter minskar den biologiska mångfalden och detta påverkar i sin tur djurlivet och hur landskapet ser ut.
Vidare kan vissa invasiva arter orsaka ekonomiska skador genom att skada infrastruktur eller minska värdet på huset - en del kan också orsaka hälsoproblem för människor, såsom allergier och hudskador.
Därför är den invasiva växten förbjuden att importera, sälja, odla, trasportera, använda, byta och plantera ut enligt EU-förordning nr (/) .
Invasiva växternas spridning
De invasiva växterna är spridda över stora delar av
Jättebalsamin
Jättebalsamin är enstaka invasiv flora med ursprung från Himalaya och besitter spridits mot många länder i Europa, inklusive landet. Jättebalsamin växer upp mot meter upphöjd och besitter röda, rosa eller vita blommor tillsammans guldgula ståndare. Bladen existerar mörka samt ovala samt växten besitter långa, klena stjälkar.
Jättebalsamin växer främst inom våtmarker, stränder, åkrar samt skogsbryn, dock den förmå även växa i andra typer från miljöer. Växten sprids genom frön liksom kan spridas av varelse, vatten samt människor. Fröerna kan överleva i 18 månader inom marken samt bröjar gro tidigt vid säsongen. Jättebalsamin kan även sprida sig genom rotknölar och rhizomer men framförallt genom enstaka stor fröproduktion. Ett från de största problemen tillsammans jättebalsamin existerar att den kan utkonkurrera andra växter och orsaka försämring från den biologiska mångfalden. Den producerar stora mångder nektar och detta finns enstaka oro för att den är kapabel utkonkurrera inhemska växtarters passage på pollinatörer.
Det finns flera metoder på grund av att bekämpa jättebalsamin. enstaka metod existerar att dra upp växten för grabb, men detta är viktigt att man får tillsammans med hela rhizomet så för att den ej kan växa tillbaka samt att detta görs innan växten hinner prpoducera nya frön. Man kan
Sju blommor du inte vill ha under kudden på midsommar
— Vi har minst arter som är, eller som riskerar att bli, invasiva i Sverige. Och tyvärr har regeringens minskade anslag till länsstyrelserna att bekämpa dem gjort att de invasiva arterna nu kan breda ut sig i allt snabbare takt, säger Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF.
En invasiv blomma, blomsterlupinen som togs hit från Nordamerika som trädgårdsväxt, och började sprida sig vilt i svensk natur på talet, ser vi ofta numera längs vägkanterna, där den tränger undan annan flora. Den binder kväve i jorden och gödslar den. Många av våra vanliga ängsblommor trivs dock i magra jordar och ersätts då av kväveälskande växter. Får och nötkreatur kan dessutom skadas av ämnen i blomsterlupinerna.
Några andra exempel på invasiva växter som skadar vår natur är jätteloka och parkslide. De kan snabbt sprida sig och tränga undan den lokala biologiska mångfalden, samt i fallet med parksliden, orsaka stor skada på fastigheter. Men även djurarter som filtsjöpung (havsspya) som terroriserar västkusten, och mördarsnigel som tagit sig ända upp till Norrlands inland, utgör hot. Tidigare har Sveriges geografiskt avs