Atypiskt luktsinne
Johan Lundström
Docent inom experimentell psykologi
Wallenberg Academy Fellow, förlängning
Lärosäte:
Karolinska Institutet
Forskningsområde:
Multisensorisk neurovetenskap, luktperception
Johan Lundström existerar forskare vid Karolinska Institutet och besitter ägnat sig åt luktforskning i flera år. vilket Wallenberg Academy Fellow besitter han fått möjlighet för att följa upp spår likt leder fram till enstaka ny medvetande för hur vårt luktsinne fungerar. Stödet har bland annat gjort det möjligt att förbättra en teknik för för att utforska luktbulben, den inledande station inom hjärnan likt sorterar doftintryck.
– Vi använder vanlig EEG till att undersöka aktiviteten inom hjärnans nervceller, fast vid ett nytt sätt till att komma längre in i hjärnan. För inledande gången besitter vi kunnat fånga upp signaler ifrån luktbulben.
Med detta mått förmå man ta reda vid hur luktsinnet normalt fungerar, men detta kan även användas på grund av att upptäcka sjukdomar. enstaka nedsatt luktförmåga kopplas bland annat mot Parkinsons sjukdom. Ofta beskrivs parkinson liksom en rörelse sjukdom, dock det vanligaste är för att patienterna tidigt tappar delar av luktförmågan.
– Vi ser för att sjukdomen börjar i luktbulben och är kapabel mäta tydliga luktne
Orsaker till luktsinne
Det finns många olika nivåer och orsaker till lukt förlust . Luktsinne är fullständig förlust av luktsinnet . Personer med medfödd luktsinne är födda utan luktsinne . Oförmågan att känna av en särskild lukt kallas specifik luktsinne , vilket också kan vara genetisk . Hyposmi är en minskad känslighet för lukter , medan hyperosmia ökar senstivity . Dysosmia innehåller defekt eller nedsatt luktsinne , m
Den näsvisa smakdomaren
Medan jag lyssnar levererar luktfabriken i min näsa en doft av bibliotek och rykande färskt kaffe till mitt medvetande. Det luktar trevligt. Men varför är lukten viktig? Om jag vill veta vad jag har i min kopp eller var jag befinner mig så är det tveklöst enklast att använda ögonen.
Mats Olsson förklarar att lukten inte konkurrerar med de andra sinnena, utan kompletterar dem. Faktum är att det i lukten nästan inte finns någon information alls om vad vi luktar på. I förvånansvärt få fall, färre än 50 procent, lyckas fullt friska människor korrekt namnge vanliga lukter som kaffe, citron eller vanilj om de inte redan vet vad de luktar på.
– Om någon som får se en penna inte kan klarar av att identifiera föremålet blir man orolig. Med lukten är det annorlunda. Oftast är det sammanhanget som gör att vi vet vilken lukt vi känner, säger Mats Olsson.
Normalt att inte kunna identifiera dofter
Lukten berättar alltså inte så mycket om världen som jag inte redan vet. Dessutom luktar det mesta illa. Av de miljontals doftämnen som människor kan känna ger majoriteten upphov till en känsla av obehag, berättar Mats Olsson. Men det är just detta som är finessen: Luk