Ländrygg kota l5

Diskbråck eller rättare bestämt hernia disci intervertebra som existerar det latinska namnet sker för detta mesta akut och vanligast är inom ländryggen. Diskbråck kan dock även ske i halsryggen och ovanliga falla inom bröstryggen. detta är vanligaste med diskbråck mellan L5 och S1, det önskar säga nedersta ländkotan samt korsbenet. Vanligt med disbråck är även de ovanliggande segmenten inom ländryggen, L4-L5 och L3-L4. Om diskbråck uppstår inom halsryggen brukar det fanns i mitten och dem nedre nivåerna, det önskar säga C4-C5, C5-C6, C6-C7 och C7-Th1. Mellan varenda kota finns det enstaka mellankotsskiva liksom även kallas för platta. Diskens funktion är för att bromsa upp kotornas rörelseutslag. Diskbråck sker till resultat av den degeneration (tillbakabildning) som sker åldersmässigt var hållfastigheten inom vävnader minskas. Vid en diskbråck därför har disken gått inom sönder. Den trådbrosk ring, anulus fibrosus,som omger den geléartade kärnan, nucleus pulposus, har brustit så för att kärnan är kapabel trängas ut vilket leder till en tryck vid nervvävnader. detta innebär för att ett diskbråck är ett diskprolaps dock det finns även enklare grader från diskförändringar liksom kallas på grund av diskprotrusion. Dessa innebär för att trådbroskringen ej har gått i sö
  • ländrygg kota l5

    • Central stenos

    Central stenos ger oftast bilaterala symtom i nedre extremiteterna, eventuellt med sidodominans. Symtomen föreligger främst i samband med gång och stående och lindras i sittande position. Liggande position på sidan är i allmänhet smärtfri medan ryggläge kan utlösa symtom. Förkortad gångsträcka p g a successivt ökande symtom med smärta, domning, trötthetskänsla i benen och dålig styrsel ingår också i den klassiska symtombilden.

    Flexion av ryggen brukar ge smärtlindring medan extension provocerar smärtan. Detta beror på att flexion sträcker ligamentum flavum och bakre diskväggen och både spinalkanalen och foramina vidgas, medan vid extension buktar ligamentum flavum och diskväggen in i spinalkanalen och foramina förträngs.

    Aktiviteter med flexionsställning av ryggen kan ge ökad tolerans och uthållighet ex cykling, ryggsim, gång med hjälp av kundvagn eller gång i uppförsbacke. Extension av ryggen som vid gång nedför backar eller trappor, försök till att räta på rygg som vid bröstsim kan utlösa symtom.

    Det är inte alltid som central spinal stenos leder till symtom i benen. Distal ryggsmärta som strålar ner i gluteerna i samband med gång och stående, kan också vara

    Ländkota

    Ländkota, lumbalkota (latin: vertebra lumbalis, pluralis: vertebrae lumbales L1-L5) är de ryggkotor (vertebrae) som bildar ryggradens (columna vertebralis) lumbalkyfos mellan bröstkorgen (thorax) och bäckenet (pelvis). Hos människan finns fem ländkotor, hos hovdjur vanligen sex och hos rovdjur sju.

    Ländkotorna utgör den presakrala ryggradens största segment och kan identifieras genom avsaknaden av hål i tvärutskotten (foramen processus transversi) samt ledfasetter för revben (costae) i kotkroppens (corpus) laterala sidor. Kotbågen (arcus) som består av ett par kotrötter (pediculus) och ett par kotplattor (laminae), omsluter kothålet (foramen) och bär sju utskott.

    Smärta i ländryggen kallas lumbago.

    Kotkroppen

    [redigera | redigera wikitext]

    Ländkotornas kotkropp är något bredare lateralt än sagittalt, tjockare framtill än baktill och dorsaltkonkav. Ovan- och undersidorna är platta eller lätt konkava. Sidorna är konkava fram- och baktill.

    Kotbågen

    [redigera | redigera wikitext]

    De kraftiga kotrötterna på kotkroppens ovansida är riktade bakåt vilket gör de underliggande håligheterna djupa. Rötternas sagittala bredd ök