Olika havsfiskar

Det finns flera olika fiskarter att fånga i havet. Arter likt är vanliga i land är exempelvis torsk, makrill, berggylta, bleka, sej, sill och olika plattfiskar. detta vanligaste existerar att man fiskar ifrån båt inom havet, dock på vissa platser förmå man fiska från klippor, bryggor, hamnar och liknande. På lite olika platser i landet som vid västkusten samt i Öresund finns detta turbåtar vilket kör fisketurer, vilket existerar bra ifall man ej har personlig båt.

Oftast fiskar man vid djup ovan 20 meter, ibland djupare, ner mot meter. Utrustningen behöver därför ofta existera lite kraftigare och klara påfrestningarna ifrån en vikt som är kapabel väga &#; gram. Fiskar man ytlig kan man ha enklare utrustning, exempelvis ett spö med ett styrka vid lbs. tillsammans ett spö upp mot 20 lbs klarar ni det mesta kustnära fisket. För fiske över meter och nära vrakfiske samt liknande är kapabel man behöva gå upp till en spö vid lbs. inom extrema fall fiskar man på flera hundra meters djup samt då behövs ett spö på lbs. Rullarna behöver också existera kraftigare samt samma sak med linan som sitter på.

Havet erbjuder en buffé av fiskarter såsom torsk, makrill, berggylta, näbbgädda, havsöring och mycket mer. Det är därför inte konstigt att havsfiske är så populärt bland sportfiskare.

Men hur kommer man igång med havsfiske? Det är en fråga som vi kommer att besvara i denna artikel. Vi kommer att gå igenom allt från fiskeutrustning och beten till olika fiskemetoder.

Fiske från land i havet

Många antar att man måste ha tillgång till en båt för att fiska i havet, men det är en missuppfattning. Faktum är att det går att fånga riktigt imponerande fiskar även från land vid havet.

När du fiskar från land kan du hitta många olika fiskarter beroende på årstid och plats. Exempelvis kan du fånga havsöring, berggylta, makrill och näbbgädda, för att nämna några.

De vanligaste teknikerna för att fiska från land i havet är spinnfiske, bottenmete och flötesmete.

• Spinnfiske är en populär metod som innebär att man kastar ut en drag eller bete för att sedan veva in den i en hastighet som attraherar rovfiskar.
• Bottenmete är en annan teknik som fungerar bra för att fånga bottenlevande fiskar som berggylta och flundra. Här används en sänke för a

  Fiskar

  Fiskar (Pisces) är en grupp vattenlevanderyggradsdjur med fenor, som indelas i benfiskar, broskfiskar och käklösa fiskar. De flesta arter andas med gälar och är växelvarma. Undantaget är lungfiskar. Eftersom landryggradsdjuren släktskapsmässigt är en typ av kvastfeniga fiskar men inte klassificeras som fiskar är begreppet "fiskar" parafyletiskt.

  Vetenskapen om fiskar kallas iktyologi.

  Etymologi

  [redigera | redigera wikitext]

  Fram till talet kallade man havsdjur i allmänhet för fisk, exempelvis det äldre svenska ordet "valfisk", och fortfarande använder engelskan orden "starfish" om sjöstjärnor och "jellyfish" om maneter. Betydelsen havsdjur finns bara i de västliga indoeuropeiska språken, alltså i germanska, italiska och keltiska språk, men kan möjligen härstamma från det urindoeuropeiska verbet *peh₂- med betydelsen att utfodra, att skydda, att ge näring och är i så fall kognat med urslaviska *piťa och sanskrit पितु (pitu) med betydelsen mat, litauiska piẽtūs "lunch", iriska ith "korn", latin pānis "bröd" samt de engelska, tyska och svenska orden food, Futter och foder.^[1]

  Systematik

  [redigera | redigera wikitext]

  Fiskar är en parafyletisk grupp, och