Hur många vuxna har adhd i sverige
Brant kurva ovan ADHD-diagnoser – men flera slutar tidigt med medicin
Socialstyrelsen började kartlägga förskrivningen från ADHD-läkemedel inom Sverige samt redan tidigt syntes ett kraftig ökning av andelen diagnostiserade, enstaka trend såsom har hållit i sig. Sedan beskrivs ökningen vilket ännu mer dramatisk än tidigare. Kurvorna pekar brant uppåt på grund av såväl små människor och fullvuxna personer som bland båda könen. Den allra kraftigaste ökningen märks dock bland flickor mellan 10 och 17 år, samt bland unga kvinnor mellan 18 samt 24 år.
– Där ökade andelen liksom hämtat ut ADHD-läkemedel tillsammans med omkring 50 procent ifrån –, säger Peter Salmi, utredare vid Socialstyrelsen, inom ett pressmeddelande.
Bland de allra yngsta barnen, i åldersgruppen 5–9 kalenderår, ökade andelen som fått diagnosen ADHD med närmare 45 andel under motsvarande period.
I nuläget har plats tionde pojke mellan 10 och 17 år diagnosen ADHD alternativt ADD, liksom 6 andel av flickorna i identisk åldersgrupp. Totalt tar just nu nära svenskar mellan 5 samt 64 kalenderår läkemedel på grund av en ADHD-diagnos. Det råder dock stora regionala skillnader i förskrivningen. Exempelvis sticker Gotland ut som den region tillsammans mest förskrivning hos unge mellan 10 och 17 år, medan Region Västernorrland b
Åtta skäl till att adhd-diagnoserna ökar
Varför ökar antalet adhd-diagnoser? Sven Bölte, professor i barn-och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och föreståndare för kunskapscentret KIND, beskriver åtta tänkbara anledningar.
1. Flera diagnoser ställs på samma person
Tidigare rekommendationer i såväl diagnosmanualer som praktik var att antalet diagnoser hos en individ skulle begränsas till den mest framträdande, liksom att inte alls ställa vissa kombinationer av diagnoser – till exempel autism och adhd. I dag är det rekommenderat och vanligt inom psykiatrin att ställa så många diagnoser som behövs för att på ett meningsfullt sätt beskriva och täcka in en persons symtom och utmaningar.
2. Ökad kunskap och medvetenhet hos de yrkesverksamma
I dag finns det en ny generation av professionella med högre medvetenhet och kunskap om adhd. Detta har lett till tidigare upptäckt och till att adhd diagnostiseras hos grupper som tidigare försummats, särskilt flickor och kvinnor – men även vuxna i allmänhet.
3. Minskad stigmatisering
I många samhällen är adhd betydligt mindre stigmatiserat ä
Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av nummerupplysningstjänsten Truecaller.
Telefonsamtalet som pekas ut är samtal från nummer som inte finns i kontaktlistan i telefonen.
Omkring 70 procent av svenska folket svarar att de känner oro när de blir uppringda av “okänt nummer”.
Bland kvinnor är siffran ännu högre – 75 procent uppger att de känner irritation, obehag eller oro när ett okänt nummer ringer.
Enligt Truecaller är resultatet ett tydligt tecken på att svenskarna inte längre litar på att den som ringer upp gör det med goda avsikter.
– Att så många känner oro när det ringer från ett okänt nummer är en tydlig signal om att förtroendet för telefonen som en trygg kommunikationskanal har rubbats. Bedragarnas framfart har förändrat vårt beteende i grunden, säger Fredrik Kjell, operativ chef på Truecaller i Sverige.
Så agerar svenska folket
Undersökningen visar också att många personer vidtar olika åtgärder vid samtal