Oravais när tv
Slaget vid Oravais
Man kan inte förstå slaget vid Oravais om man inte sätter in det i ett sammanhang på vad som hände under sensommaren Till en början av sommaren hade den svenska trupperna haft goda framgångar men efter två svåra nederlag i Ruona och Salmi i början av september så började den svenska armen reträtten mot kusten och vidare norrut mot Uleåborg. Den ryska militärledningen insåg ganska snabbt genom att skära av den svenska reträttvägen med sk kniptångsmanöver kunde man stänga in den svenska huvudarmen mellan jagande ryska trupper. Resultatet blev därför ett antal mindre slag eller skärmytslingar längs den österbottniska kustremsan och en ständig rysk jakt på flyende svenska trupper. Nedan följer en förklaring till varför just i Oravais, slagets olika skeden, vem som deltog och hur det påverkade lokalbefolkningen delvis skrivet av Martin Hårdtstedt.
Slaget vid Oravais
TEXT: Marcus Prest
Slaget nära Oravais fanns det blodigaste slaget mellan Sverige samt Kejsardömet Ryssland under detta krig såsom inleddes tillsammans en rysk invasion inom februari samt slutade tillsammans med freden inom Fredrikshamn inom september inom slaget besegrades de svenska trupperna vilket drevs vid reträtt runt Bottenviken ända ner mot Umeå. Kriget som totalitet var enstaka katastrof till Sverige liksom förlorade land i norden och Åland till Ryssland.
Kriget –, även kallat Finska kriget, plats en utvidgning av Napoleonkrigen som börjat redan tillsammans med strider mellan Frankrike samt bland annat Storbritannien. Den franske kejsaren Napoleon marscherade under dem första år av seklet i rasande fart österut med sin armé, lade stora delar av kontinenten under sig och tvingade den ryske kejsaren Alexander I mot fredsförhandlingar
Fredsförhandlingarna utmynnade inom att tsar Alexander sårskydd sig för att gå inom krig mot Sverige ifall Sverige ej gick tillsammans i den franska handelsblockaden av Storbritannien, något liksom Napoleon redan tidigare försökt pressa land till. Den svenska kungen Gustav IV Adolf vägrade. För Ryssland innebar en krig mot Sverige enstaka möjlighet för att skaffa sig buffertområden på grund av skyddet från Sa
Varför i Oravais
Slaget vid Oravais blev ett explosivt avbräck i den vardagliga kampen för överlevnad. Kriget i Finland avgjordes i första hand genom bristen på förnödenheter. Nederlagen vid Karstula den 21 augusti och Ruona/Salmi den 1 och 2 september markerar vändningen i den framgångsrika motoffensiv som den svenska armén genomfört under sommaren
Oförmågan att förse den svenska fältarmén i Finland med mat bestämde utgången av kriget. Sverige hade inte de resurser som krävdes och dessutom gjordes ingen prioritering av den östra fronten förrän det var för sent. Kung Gustav IV Adolfs planer på landstigningar motarbetades av militärer och ämbetsmän som började tröttna på monarkens krigsledning. Läget för den svenska armén, som i början på september återigen var på reträtt, var kritiskt. Sjukdomar grasserade och deserteringarna ökade. De första verkliga upplösningstendenserna började märkas.
Till detta kan läggas den ständiga rädsl