Valenselektroner guld

Från Wikipedia, den fria encyklopedinGuld (latinskt namn Aurum, i talspråk gull) är ett grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller och gruppen myntmetaller samt är ett mineral. Guld har den kemiska beteckningen Au som kommer av aurum, det latinska ordet för guld. Det är en eftertraktad metall vilken under århundraden har använts som betalningsmedel, som värdebeständig tillgång, som smycken, för påkostad utsmyckning och beständigt blanka ytor. Metallen finns som korn och klumpar i berggrunden, i underjordiska ådror och i guldrik alluvialjord.

Smältpunkt K
°C
°F
Kokpunkt K
°C
°F
Ångbildningsvärme kJ/mol
Elektronegativitet (Paulingskalan)
Elektronaffinitet kJ/mol
Oxidationstal−3, −2, −1, 0, +1, +2, +3, +5
(an amphoteric oxide)
Jonisationspotential
  1. kJ/mol
  2. kJ/mol

Elektronkonfiguration

Kortfattad konfiguration		[Xe] 4f14 5d10 6s1

Elektronkonfiguration

Full konfiguration		1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d10 4f14 5s2 5p6 5d10 6s1

Elektronkonfigurationsdiagram

Elektroner per skal2, 8, 18, 32, 18, 1
Valenselektroner 1
Valency-elektroner

Periodiska systemets grupper

Grupperna är de lodräta raderna (kolumnerna) i peridodiska systemet.

Atomerna i samma grupp har samma antal valenselektroner.

  • Därmed har de också likartade kemiska egenskaper.

Huvudgrupper

Huvudgrupperna är grupp och

De är så viktiga att vissa av dem har fått egna namn.

Att kunna utantill

Ämnena i

  • grupp 1 kallas alkalimetaller.
  • grupp 2 kallas alkaliska jordartsmetaller.
  • grupp 17 kallas halogener (saltbildare).
  • grupp 18 kallas ädelgaser.

Alla ämnena i dessa grupper.

Grupp har fått namn efter första atomslaget i gruppen. Alltså:

  • Borgruppen
  • Kolgruppen
  • Kvävegruppen
  • Syregruppen

Övergångsmetaller

Grupp

Övergångsmetallerna har som regel valenselektroner.

Atomerna i samma grupp har inte alltid samma antal valenselektroner.

En och samma atom kan oftast bilda flera olika slags joner.

Några viktiga övergångsmetaller:

  • Järn - vår viktigaste bruksmetall.
  • Myntmetallerna - koppar, silver, guld.
  • Till ädelmetallerna räknas också Ru, Rh, Pd, Os, Ir och Pt.

Reaktiviteten i en grupp

Ju längre ner vi kommer i gruppen alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, desto högre reaktivitet

Alkalimetallerna har 1 valenselektron, de al

  • valenselektroner guld

    • Valenselektron

    En valenselektron existerar en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).[1] Antalet valenselektroner äger stor innebörd för vilka kemiska föreningar atomen kunna ingå i; antalet bestämmer atomslagets kemiska egenskaper. Syre har sex och klor har sju valenselektroner. inom det periodiska systemet finns grupper samt perioder, var grupperna anger antalet valenselektroner. Exempelvis besitter alla ämnen i assemblage 1 ett valenselektron.

    Som flest kunna det finnas åtta valenselektroner i detta yttersta skalet, och man kallar detta för för att ämnet äger uppnått stadig så kallad ädelgasstruktur. dock en atom kan tillsammans ytterligare skal ha upp till 16 valenselektroner . Detta gäller hos tellur (Te), polonium (Po), livermorium (Lv), lantanoidenytterbium (Yb) samt aktinoidennobelium (No).

    Huvudvalensbindningar existerar bindningar mellan atomer inom en molekyl, och bivalensbindningar är bindningar mellan olika molekyler. Huvudvalensbindningarna är kovalenta bindningar. Dessa är starka och är kapabel endast brytas genom kemiska reaktioner. Bivalensbindningarna är även av elektrisk natur samt orsakas från van der Waals-krafter. Bivalensbindningarna är dessutom svaga.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]