Vad kännetecknar den yngre fornsvenskan
2. Fornsvenska (cirka –)
Under medeltiden skrevs svenska framför allt med latinska bokstäver, samt runalfabetet trängdes undan likt skriftspråk på grund av svenskan (även om detta länge levde kvar inom vissa områden).
Klassisk fornsvenska samt yngre fornsvenska
Fornsvenskan brukar delas in inom två perioder: klassisk fornsvenska (ca –) och yngre fornsvenska(ca –).
År skrevs Äldre Västgötalagen såsom anses existera den äldsta utav dem bevarade landskapslagarna. Det existerar därför vilket forskarna besitter satt vilket startpunkten på grund av den fornsvenskan perioden.
Svenska språket har utvecklats väldigt många sedan talet och till oss vilket lever idag är detta i princip omöjligt för att förstå vilket vi läser.
Svenskan ersätter latinet i lagtexter och religiösa texter
I start av medeltiden skrevs dem flesta texter och papper på latin. Den yngre fornsvenska perioden inleds tillsammans med Magnus Erikssons landslag samt stadslagsom säger att dombrev och köpehandlingar skulle tecknas på svenska (i stället för vid latin). beneath den på denna plats tiden blir det vanligare med texter på svenska. Många från dem fanns religiösa texter men detta skrevs även skönlitteratur, facklitteratur och olika köpebrev samt testamenten.
Yngre fornsvenskan - Stora för Fornsvenska
Fornsvenska är den svenska som brukades under perioden omkring – Den brukar delas upp på följande sätt:[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]När Sverige blev kristet ersattes landets nordiska runor av latinska bokstäver, men många fortsatte också att rista runor i trä och sten. Dessa runor kallas för medeltida runor.
Framförallt två grupper använde skriftspråket: kungens män och kyrkans män. Kungens män skrev ned lagtexter. Kyrkans män, såsom munkar, översatte religiösa texter från grekiskan och latinet. De äldsta handskrifterna på svenska är lagtexter. Allra först kom västgötarnas lagar år ; "Äldre Västgötalagen". Vid mitten av talet kom den första rikssvenska lagboken, "Magnus Erikssons landslag". På den här tiden fanns det inga regler för hur man skulle stava eller skriva; man skrev ungefär som man talade.
Under denna period lånade det svenska språket in många ord från andra språk. Eftersom kyrkans folk översatte texter från grekiskan och latinet, så lånades många nya ord in från dessa två språk. Exempel: altæri, biskupear, klockæ, kloster.
Tyskans inflytande
[redigera | redigera wikitext]Rika personer och hantverkare från områden
Yngre fornsvenska
Yngre fornsvenska är den svenska som talades under perioden omkring – Det är en tid av stora språkliga förändringar i ett tidigare relativt stabilt språk. År trycktes Nya Testamentet på svenska, vilket utgör startpunkten för den äldre nysvenskan och slutet på den yngre fornsvenska tiden.
Den yngre fornsvenskan har traditionellt nedvärderats i jämförelse med klassisk fornsvenska som ett blandspråk i upplösning. Det är först i nutida språkforskning man valt att tala om den yngre fornsvenskans utvecklingspotential och mångfald.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]Exempel på yngre fornsvenska ur Didrikssagan från cirka
” Samson tog jomfrwne j sin fampn oc bar henne nidh oc satte henne vpa sin hæst oc en annan hæst hade han . ther førde han gwll oc kostelighe haffuor vpa . han wæpnade sik well oc bant sin hielm oc red sin weg . han lag lenge i en storan skogh . oc giorde sik ther et hws . „
Ungefärlig översättning: Samson tog jungfrun i sin famn och bar ned henne och satte henne på sin häst, och han hade en annan häst. Den lade han upp guld och dyra gåvor uppå. Han väpnade sig väl och band på sig sin hjälm och red sin väg. Han låg länge
Fornsvenska
Fornsvenska är den svenska som brukades under perioden omkring – Den brukar delas upp på följande sätt:[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]När Sverige blev kristet ersattes landets nordiska runor av latinska bokstäver, men många fortsatte också att rista runor i trä och sten. Dessa runor kallas för medeltida runor.
Framförallt två grupper använde skriftspråket: kungens män och kyrkans män. Kungens män skrev ned lagtexter. Kyrkans män, såsom munkar, översatte religiösa texter från grekiskan och latinet. De äldsta handskrifterna på svenska är lagtexter. Allra först kom västgötarnas lagar år ; "Äldre Västgötalagen". Vid mitten av talet kom den första rikssvenska lagboken, "Magnus Erikssons landslag". På den här tiden fanns det inga regler för hur man skulle stava eller skriva; man skrev ungefär som man talade.
Under denna period lånade det svenska språket in många ord från andra språk. Eftersom kyrkans folk översatte texter från grekiskan och latinet, så lånades många nya ord in från dessa två språk. Exempel: altæri, biskupear, klockæ, kloster.
Tyskans inflytande
[redigera | redigera wikitext]Rika personer och hantverkare från områden
Yngre fornsvenska
Yngre fornsvenska är den svenska som talades under perioden omkring – Det är en tid av stora språkliga förändringar i ett tidigare relativt stabilt språk. År trycktes Nya Testamentet på svenska, vilket utgör startpunkten för den äldre nysvenskan och slutet på den yngre fornsvenska tiden.
Den yngre fornsvenskan har traditionellt nedvärderats i jämförelse med klassisk fornsvenska som ett blandspråk i upplösning. Det är först i nutida språkforskning man valt att tala om den yngre fornsvenskans utvecklingspotential och mångfald.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]Exempel på yngre fornsvenska ur Didrikssagan från cirka
| ” | Samson tog jomfrwne j sin fampn oc bar henne nidh oc satte henne vpa sin hæst oc en annan hæst hade han . ther førde han gwll oc kostelighe haffuor vpa . han wæpnade sik well oc bant sin hielm oc red sin weg . han lag lenge i en storan skogh . oc giorde sik ther et hws . | „ |
Ungefärlig översättning: Samson tog jungfrun i sin famn och bar ned henne och satte henne på sin häst, och han hade en annan häst. Den lade han upp guld och dyra gåvor uppå. Han väpnade sig väl och band på sig sin hjälm och red sin väg. Han låg länge