Funktionalistiskt perspektiv diskriminering
Synen på funktionshinder i en historiskt perspektiv
Synen på funktionshindrade personer besitter i detta västerländska samhället genomgått flera faser. Går man igen till skriftlig tid, såg man dem som motbjudande för för att inte yttra onda varelser. Den inställningen löper vilket en skarlakansröd tråd fram till samt med medeltiden. I samband med upplysningen blev synen mera human, men sättet att behandla personer tillsammans med funktionshinder äger skiftat.
Gamla testamentet diskriminerade funktionshindrade
”Och Herren talade till Mose och sa: Tala mot Aron samt säg: från dina avkomlingar i kommande släkten skall ingen likt har något lyte träda fram på grund av att frambära sin Guds spis.”
Så heter det inom Tredje Mosebok kapitel 21, vers Sen följer ett uppräkning från de oönskade: de såsom är personer som inte kan se eller halta eller vilket är puckelryggiga eller förkrympta eller likt har fel på ögat och därför vidare. angående en individ med sådana lyten går fram mot Guds altare, kan han nämligen vanhelga Guds heliga ting.
Vad existerar funktionsnedsättning samt funktionshinder?
Funktionsnedsättningar existerar begränsningar inom en persons funktionsförmåga vid grund från sjukdom alternativt skada.
Ett funktionshinder eller handikapp uppstår då en individ med ett fu
Förstå funktionalistisk teori
Det funktionalistiska perspektivet, även kallat funktionalism, är ett av de stora teoretiska perspektiven inom sociologin. Det har sitt ursprung i Emile Durkheims verk , som var särskilt intresserad av hur social ordning är möjlig eller hur samhället förblir relativt stabilt. Som sådan är det en teori som fokuserar på makronivån av social struktur , snarare än mikronivån i vardagen. Noterbara teoretiker inkluderar Herbert Spencer, Talcott Parsons och Robert K. Merton .
Emile Durkheim
"Totaliteten av övertygelser och känslor som är gemensamma för genomsnittsmedlemmarna i ett samhälle bildar ett bestämt system med ett eget liv. Det kan kallas det kollektiva eller kreativa medvetandet." Arbetsfördelningen ()
Teoriöversikt
Funktionalismen hävdar att samhället är mer än summan av dess delar; snarare arbetar varje aspekt av det för stabiliteten i helheten. Durkheim föreställde sig samhället som en organism eftersom varje komponent spelar en nödvändig roll men inte kan fungera ensam. När en del upplever en kris måste andra anpassa sig för att fylla tomrummet på något sätt.
I funktionalistisk teori är de olika delarna av samhället i
Funktionalism (sociologi)
- För andra betydelser, se funktionalism.
Funktionalismen är ett brett perspektiv inom sociologi och antropologi som i sitt vetenskapliga verk studerar både samhällets strukturer och samhällsaktörernas verksamhet i dessa strukturer. Som perspektiv ser funktionalismen till hela samhällets funktionssätt och dess element: normer, seder, traditioner och institutioner.
Émile Durkheim lanserade idén att man bör studera sociala objekts funktioner i förhållande till sina sammanhang, deras ändamål eller uppgift till helheten. Detta fördes vidare av etnologer, antropologer och psykologer, och skapade den moderna sociologin. Den psykologiskaskolan mynnade senare ut i behaviorismen.
Moderna företrädare för funktionalismen var inte minst amerikanska sociologer som Talcott Parsons och Robert K. Merton. Dessa menade att samhället består av en uppsättning sociala institutioner som fyller specifika funktioner och som säkerställer kontinuitet och konsensus.
En numera klassisk uppgörelse med den sociologiska funktionalismen gjordes av den amerikanske sociologen C. Wright Mills i hans bok "Den sociologiska visionen", [1][förtydliga]