Lagar som behöver ändras

Beslutar om lagar

Utredningar

Innan regeringen lämnar ett lagförslag till riksdagen kan den behöva undersöka olika alternativ ordentligt. Regeringen tillsätter då en utredning. Utredningen kan bestå av en eller flera personer. Det kan vara experter, tjänstemän och politiker.

Utredningen lämnar förslag i ett betänkande till regeringen. Betänkandet publiceras i en serie som heter Statens offentliga utredningar, SOU. Om det är ett av regeringens departement som har gjort utredningen publiceras den i en serie som kallas Departementsserien, Ds.

En utredning kan till exempel ha numret SOU visar att utredningen blev klar det året och 58 att det var den e utredningen i ordningen det året.

Utredningen på remiss

När en utredning är klar skickar regeringen den till berörda myndigheter, organisationer och kommuner för att höra vad de tycker om förslagen i utredningen. Det kallas att skicka utredningen på remiss. Alla, även privatpersoner, har möjlighet att få utredningen och lämna synpunkter på förslagen.

De som ska svara på remissen har oftast minst tre månader på sig. Deras svar ska som regel vara skriftliga. Då kan alla ta del av svaren.

Förslag från regeringen

Regeringen skrive

Nya lagar som träder i kraft 1 januari – Allt du behöver veta

Varje år vid årsskiftet införs nya lagar och regler som påverkar olika delar av det svenska samhället, och är inget undantag. Många av dessa lagar är en del av Sveriges anpassning till europeiska direktiv, medan andra är nationella initiativ för att modernisera och förbättra viktiga samhällsstrukturer. Den 1 januari träder flera betydelsefulla lagändringar i kraft som påverkar allt från cybersäkerhet och byggsektorn till arbetsmiljö och skattesystem. I denna artikel går vi igenom några av de mest centrala förändringarna, och förklarar bakgrunden till varför dessa lagar skapats och vad de syftar till att uppnå.

1. Ny cybersäkerhetslag (NIS2)

Den kanske mest betydelsefulla nya lagen som träder i kraft är implementeringen av EU

NIS2-direktiv, som syftar till att stärka säkerheten inom nätverk och informationssystem. NIS2 ställer högre krav på företag och organisationer inom samhällskritiska sektorer som energi, transport, hälso- och sjukvård, och digital infrastruktur. Dessa företag kommer att behöva vidta omfattande säkerhetsåtgärder för att skydda sina digitala resurser, samt skapa rutiner för att rapportera

  • lagar som behöver ändras

    • Nya lagar vilket träder inom kraft inom Sverige den 1 januari , tillsammans med kontext och lagrum:

    1. Textilåtervinning – Ny Miljölagstiftning

    Lagrum: Ändringar i Avfallsförordningen () på grund av att uppfylla kraven inom EU:s avfallsdirektiv. Lagändringen träder i kraft den 1 januari och gör starkare Sveriges satsning på ett cirkulär ekonomi.

    Innehåll i lagändringen

    Den nya lagen förbjuder slängning av textilier i hushållsavfallet. Från samt med 1 januari måste alla textilier samlas in och sorteras för återvinning. Kommuner, företag och andra aktörer förväntas inrätta insamlingssystem som utför det enklare för hushåll och verksamheter att återvinna textilier.

    • Vad omfattas: Kläder, sängkläder, gardiner samt andra textila produkter.
    • Insamlingssystem: Kommuner ansvarar till att inrätta tydliga återvinningsstationer, och privata företag är kapabel också bidra till insamlingsnätverket.
    • Syfte: Att minska mängden textilier som går till förbränning och därmed minska växthusgasutsläppen.

    Kontext: Sveriges åtagande för enstaka cirkulär ekonomi

    Denna lagstiftning existerar en direkt konsekvens från EU:s avfallsdirektiv, som ställer krav vid medlemsstater för att förbättra data och återvinning av sopor