Kemiskt tecken kolsyra

Kemiska reaktioner beskrivs med kemiska tecken. Kemiska tecken existerar en förkortning av grundämnens namn. inom det periodiska systemet finns alla grundämnen med deras kemiska indikator samlade. tillsammans med hjälp från siffror inom det nedre högra hörnet på detta kemiska tecknet visas vilket antal atomer som finns i molekylen.

  • 2 O betyder två syreatomer som existerar skilda ifrån varandra. Tänk att ni har enstaka i varenda hand.
  • O2 betyder två syreatomer som sitter ihop.
  • 2 O2 betyder numeriskt värde syremolekyler tillsammans två atomer var. Totalt fyra syreatomer.
  • H2O står på grund av en vattenmolekyl vilken består av numeriskt värde väteatomer samt en syreatom.
  • 2 H2O står för numeriskt värde vattenmolekyler.

Med kemiska formler beskrivs vad vilket händer nära en kemisk reaktion. detta finns ett del regler att hålla sig mot. Här existerar ett modell när zink reagerar tillsammans syre.

Zn + O →ZnO

De ursprungliga ämnena står mot vänster samt det såsom bildas mot höger. Använd plustecken samt reaktionspil. Reaktionspilen visar vilket som bildas. I dem ursprungliga ämnena markerats antalet atomer tillsammans med en siffra framför ämnet om detta är numeriskt värde eller fler. Om antalet är en skrivs endast det kemiska tecknet ut.

Det måste finnas lika flera atomer vid vardera sidan av reakt

  • kemiskt tecken kolsyra

    • Kolsyra

    Kolsyra (latinskt namn: Acidum carbonicum), divätekarbonat (engelska: Dihydrogen Carbonate), H2CO3, är en kemisk förening som uppkommer när koldioxid löser sig i vatten. Kolsyra är en mycket svag syra (pKa = 6,35) som inte kan koncentreras, eftersom koldioxid avges när vattenhalten blir för låg. Kolsyrans salter kallas karbonater.

    Bland annat i livsmedelssammanhang och i vardagligt tal kallar man ofta gasen koldioxid för kolsyra, se koldioxid.

    Jämvikter

    [redigera | redigera wikitext]

    I vattenlösning är kolsyra i kemisk jämvikt med löst koldioxid, som i sin tur är i jämvikt med koldioxid i gasform. De bubblor man ser i kolsyrade drycker innehåller alltså i själva verket koldioxid, och endast 0,01 procent av den "lösta" koldioxiden i en kolsyrad vätska finns i form av kolsyra/divätekarbonat[1]. Eftersom kolsyra är en syra kan den också lämna ifrån sig en eller två positivt laddade vätejoner. Den negativt laddade jonen HCO3– kallas vätekarbonatjon och jonen CO32– kallas karbonatjon. Både vätekarbonat och karbonat är komplexa joner. Hur mycket av jonerna som bildas beror bland annat på lösningens pH – ju högre pH (det vill säga ju lägre k

    Karbonsyra (H2CO3) Egenskaper, användningsområden och betydelse

    den kolsyra, tidigare kallad luft- eller luftsyran, den är den enda oorganiska syran av kol och har formeln H2CO3.

    Salterna av kolsyror kallas bikarbonater (eller vätekarbonater) och karbonater (Human Metabolome Database, ). Dess struktur presenteras i Figur 1 (EMBL-EBI, ).

    Det sägs att kolsyra bildas av koldioxid och vatten. Kolsyra sker endast genom salter (karbonater), syrasalter (vätekarbonater), aminer (karbamidsyra) och syraklorider (karbonylklorid) (MeSH, ).

    Föreningen inte kan isoleras som en ren vätska eller fast ämne, som sönderdelningsprodukter, koldioxid och vatten, är mer stabila än syran (Royal Society of Chemistry, ).

    Kolsyra finns i människokroppen, kolsyran i blodet kombinerar med vatten för att bilda kolsyra, som sedan utandas som en gas i lungorna.

    Det finns också i stenar och grottor där kalkstenen kan lösas. H2CO3 kan också hittas i kol, meteoriter, vulkaner, surt regn, grundvatten, hav och växter (kolsyraformel, S.F.).

    index

    • 1 Kolsyra och karbonatsalter
    • 2 "Hypotetisk" koldioxid och vattensyra
    • 3 Fysikaliska och kemiska egenskaper
    • 4 användningsområden
    • 5 Betydelse
    • 6 referenser