Av svenska som går på universitet

Svenska för grundläggande behörighet

Komplettering med Svenska 3 

Den sökande behöver inte visa upp betyg i underliggande nivåer, alltså Svenska 1 och 2, för att få grundläggande behörighet i svenska. Det räcker med betyg i Svenska 3.

Motsvarande kunskaper går lika bra

Med motsvarande kunskaper menar man kurser och prov som anses ligga på samma nivå som ett behörighetskrav.

Svenska som andraspråk 3, Svenska B och Test i svenska för universitets- och högskolestudier (TISUS) ger också behörighet. Dessutom finns preparandutbildningar på flera universitet och högskolor som ger motsvarande kunskaper i svenska.

Fler test och kurser som ger behörighet i svenska, i utländska bedömningshandboken

Tips. I handboken ser du också vilka kurser och tester som inte räcker för behörighet i svenska. 

Övergångsregler säkrar tidigare kunskaper

Har en sökande fått en bedömning i Svenska B av UHR eller i antagningen, är hen fortsatt grundläggande behörig i svenska. Det här ä

Lista över högskola och högskolor i Sverige

Följande utgör enstaka lista ovan högskolor samt universitet inom Sverige. Listan är organiserad efter lärosäten med staten som huvudman, enskilda (privata) utbildningsanordnare samt lärosäten tillsammans med mellanstatlig huvudman. Inom dem två inledande grupper existerar lärosätena indelade i högskola, högskolor tillsammans med examensrätt inom forskarutbildning samt övriga högskolor. Statliga högskola och högskolor är strukturerade efter uppställningen i högskoleförordningen, medan övriga är strukturerade i bokstavsordning. Inom parentes anges vanligt förekommande förkortningar.

Lärosäten tillsammans staten såsom huvudman

[redigera | redigera wikitext]

Statliga universitet

[redigera | redigera wikitext]

Statliga högskolor tillsammans rätt för att utfärda examina inom forskarutbildning

[redigera | redigera wikitext]

Statliga högskolor med riktig att utfärda examina vid grund- samt avancerad nivå

[redigera | redigera wikitext]

Lärosäten tillsammans med enskild huvudman (med statlig examensrätt)

[redigera | redigera wikitext]

Privata universitet

[redigera | redigera wikitext]

Privata högskolor tillsammans med rätt för att utfärda examina inom forskarutbildning

[redigera | redigera wikitext]

Privata högskolor med rä

Kakor på

För att undersöka utbildningsnivån tittar vi på den del av befolkningen som är 25–64 år. I den gruppen har 47 procent läst vidare efter gymnasiet. Vi kan också se att 31 procent är högutbildade, vilket innebär att de har en utbildning på tre år eller mer efter gymnasiet.

Andelen högutbildade har ökat över tid. År var andelen högutbildade 16 procent, jämfört med 31 procent Ökningen kan delvis förklaras med att det nu finns fler studieplatser på universitet- och högskolor.

Kanske är du också intresserad av

Ta reda på vad olika yrkesgrupper tjänar i vårt lönesök.

Andelen lågutbildade är 10 procent, i den gruppen ingår de som inte har utbildat sig vidare efter grundskola. Det är en minskning jämfört med år , då var andelen 21 procent. Resterande 40 procent har gått gymnasieskolan, men sedan inte läst vidare.

Fakta: Vad innebär olika utbildningsnivåer?

I statistiken över befolkningens utbildningsnivå räknar man alltid den högsta avklarade utbildningsnivån en person har. 

Utbildningsnivåerna är uppdelade enligt:

  • Förgymnasial utbildning är grundskola, folkskola eller motsvarande.
  • Gymnasial utbildning.
  • Eftergymnasial utbildning, hit räknas hög
  • av svenska som går på universitet